Barn med norskfödda föräldrar och barn med icke-västlig bakgrund lever separata liv i Osloregionen. En ny artikel visar att när familjerna flyttar, gör de det till nabolag som liknar dem som man flyttar från.
Foto: Paul Hanaoka on Unsplash
Möjligheten att flytta uppöver den socioekonomiska stegen både under livstiden och i förhållande till föräldragenerationen, är av vikt för att minska ojämlikheten i samhället och bekämpa fattigdom. Det är utgångspunkten för forskningsprojekt FAIR, En rimelig sjanse? Hvordan geografi former livsmuligheter (oslomet.no) finansierat av Norges forskningsråd.
Här frågar vi hur olika den rumsliga kontexter såsom nabolaget, arbetsmarknaden och utbildningssystemet, bostadsmarknaden där människor lever under olika stadier i livet, bidrar till att forma livschanser och socioekonomiska utfall.
Även om ojämlikheten är relativt liten i Norge jämfört med många andra länder, är den ökande. Det är väl dokumenterat att utbildningsnivå, yrkesdeltagande, välfärdsberoende, inkomst, och förmögenhet varierar geografiskt.
Vilka val gör familjer när de bestämmer sig för att flytta?
För leva upp till nationella ideal om lika möjligheter och social jämlikhet krävs bättre fördjupad kunskap om de val hushållen gör när de flyttar mellan nabolag och mellan regioner. Det är val som kan bidra till ökad segregation, men också till att variationen i livschanser ökad.
Det är utgångspunkten för artikeln “Neighbourhood selection by natives and immigrants: Homophily or limited spatial search?” författad av George Galster, Lena Magnusson Turner och Anna Maria Santiago. Artikeln är publicerad i Housing Studies år 2021.
I artikeln undersöks vilka val som föräldrar gör på bostadsmarknaden, val som också präglas av begränsningar, motiverade av föräldrars önskan att uppnå bästa möjliga uppväxtmiljön för barnen.
Både intäkter och etnisk bakgrund har betydelse för vart familjerna flyttar
Till grund för analyserna ligger registerdata med information om individer, familjer och deras geografi, producerade av Statistiska sentralbyrån. Tidigare forskning visar på att förekomsten av den egna socioekonomiska gruppen påverkar valet av nabolag. Men hur skiljer det sig mellan olika etniska grupper? Och vad betyder intäkter?
Här undersöks familjer med barn 0–16 år och som flyttar mellan nabolag i bostads- och arbetsmarknadsregionen Oslo. Regionen omfattar Oslo kommun och nio andra kommuner med en betydande inpendling till Oslo. I analysernas läggs fokus på barn med norskfödda föräldrar, och föräldrar med västlig respektive icke-västlig bakgrund.
Resultaten visar att:
- Familjerna oavsett bakgrund har preferenser för att leva bland dem som tillhör samma inkomstgrupp och har samman etniska bakgrund. Det gäller i särskilt hög grad de norskfödda och de icke-västliga familjerna. För dem med låga intäkter är detta inte enbart en fråga om preferenser utan också begränsningar i reella val.
- Demografiska särdrag såsom förekomst barnfamiljer är också viktigt för valet, tolkat som ett tecken på att nabolaget är barnvänligt.
Men det absolut viktigaste i valet av nabolag är avstånd och geografiskt läge. De norskfödda familjer och de med västlig bakgrund med de högsta inkomsterna undviker nabolag i de centrala delarna av Oslo. Detsamma gäller nabolag i de östliga delarna av bostads- och arbetsmarknadsregionen. De icke-västliga familjerna, oavsett inkomst, starkt ovilliga att flytta från nabolag i regionens östliga nabolag.
Barnfamiljer flyttar över korta avstånd
Resultaten visar att både norskfödda och icke-västerländska barnfamiljer effektivt begränsar sitt val till nabolag i närheten till den nuvarande bostad, det vill säga man söker och flyttar över korta avstånd.
Givet dessa geografiska begränsningar gör familjerna uppenbara val för att öka exponeringen av den egna gruppen.
Barn i Oslo-regionen lever olika liv
Eftersom nabolag med olika karaktäristika är ojämnt fördelade i Osloregionen, innebär denna etniskt differentierade lokalisering av barnfamiljer att framför allt barn med norskfödda föräldrar och de med icke-västerländska föräldrar inte kommer att dela liknande utväxmiljöer med lika möjligheter och möjligheter till samhandling, även om deras föräldrar har liknande inkomster.
Symbolvärdet för «Öst» och «Väst» i Oslo har reproducerats i över ett sekel och fortsätter att påverka platsidentitet, bostadsmarknadens beteende och livschanser.
Se filmen
Har nabolaget du vokser opp i noe å si for om du fullfører videregående, og for om du tar høyere utdanning? Lena Magnusson Turner, professor for urban og sosial geografi forklarer nabolagseffekten.