Studio Ett: Vem får kalla sig same?

Sverigesradio.se, 27.12.2016: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6596974

Inför valet till Sametinget i vår har röstlängden överklagats i sin helhet för första gången. Samelandspartiet som vill att Sametingets valnämnd ska ompröva hela röstlängden. Anledningen är att partiet anser att många av de som ska rösta inte är samer.

Hör Per-Olof Nutti, partiledare för Samelandspartiet, Josefina Skerk, vice ordförande för partiet Jakt- och fiskesamerna och Thomas Sarri, nyhetschef på Sameradion & SVT Sápmi.

Sameradion & SVT Sápmi: Max Mackhé: Jag känner mig inte som svensk

Sverigesradio.se, 25.12.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6846098

Max Mackhé är född svensk men flyttar till Jokkmokk och blir förälskad i en del av den samiska kulturen. Han betraktas nu av en del samer som en same, men är han det? Eller kan han bli det? Och kan han som svensk lyckas komma in i Sametingets röstlängd.

Skogvang, Susann Funderud: Kven er eigentleg same?

Morgenbladet.no, 11.12.2017: https://morgenbladet.no/aktuelt-portal/2017/12/kven-er-eigentleg-same

Den samiske kulturen og dei samiske tradisjonane er grundig dokumenterte, og dei er kjente blant mange. Men kva vil det seie å vere samisk sett frå ein juridisk ståstad? Kva fortel jusen oss om kven som er same i dag?

 

Spør vi samar frå heile landet om kven som kan kalle seg same, kva som skal til for at nokon kan kalle seg samisk, og korleis ein vil beskrive eigen samisk identitet, får vi truleg ulike svar – slik det også finst forskjellige oppfatningar av kva det vil seie å vere norsk, eller kven som er norsk nok.

 

Kva det samiske er, og kven som kjenner seg som samisk, handlar i stor grad om tilknyting, kultur, røter og identitet – markørar som igjen er vanskelege å definere eller å måle.

Hellesvik, Jarl: Hvem er samer?

iFinnmark.no, 27.11.2017: https://www.ifinnmark.no/debatt/finnmark/samisk/hvem-er-samer/o/5-81-636284

Ordet same har historiske sett, vært knyttet til det å ha samisk som sitt hovedspråk. Dette endres når sameloven blir vedtatt, med sine absurde betingelser om hvem som er å anse som samer og dermed kan melde seg inn i Sametingets valgmanntall.

Berg-Nordlie, Mikkel: Den samiske medborgeren: politisk sterk eller svak?

Nordnorskdebatt.no, 25.10.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/samiske-medborgeren-politisk-0

For transparency: Mikkel Berg-Nordlie is part of the SÁMPOLRÁJ project group

Medborgerundersøkelsen (2001) er basert på spørreskjema sendt til et utvalg folk i fem kommuner i Finnmark og én i Troms. «Same» betyr i denne undersøkelsen «kan skrive seg inn i Sametingets valgmanntall». Borgerrolleundersøkelsen (2006) er begrensa til et utvalg fra de fem finnmarkskommunene fra forrige undersøkelse. Den skiller mellom samer som er meldt inn i valgmanntallet og som kan melde seg inn men ikke har gjort det. Sametingsvalgundersøkelsen (2009) er landsomfattende, og omfatter et utvalg samer som har registrert seg i valgmanntallet. («Medborgeren», side 28-33)

Ságat: Leder: Et samisk problem med løsning

Sagat.no, 15.09.2017: http://www.sagat.no/leder/et-samisk-problem-med-losning/19.9233

Ellinor Jåma fra Åarjel-Saemiej Gïelh tror det jukses med innskriv­inger i valgmanntallet til sametingsvalget. Hun viser til at norske rikspartier motarbeider samiske interesser, samtidig som det jobbes aktivt for å få folk innskrevet i manntallet.

– Vi skal ekskludere dem som ikke har noen samisk tilhørighet, sier hun.

Jåma mener grensa for samiskspråklige forfedre bør reduseres til besteforeldre, og ikke oldeforeldre som i dag. Hun vil også at folk som står på valglister til Sametinget må dokumentere vilke slekter de kommer fra.

vs.

Vi vil sterkt advare mot å gjøre det vanskeligere å skrive seg inn i Sametingets valgmanntall ved å utelukke oldeforeldrenes hjem­me­­språk. Fornorskninga har vært langvarig og omfattende i stor­e deler av Sápmi. Det er i praksis en umulighet å ta stemmerett fra samer som allerede har den. En regel­endring vil kunne splitte mange samiske familier. Forslaget er også umusikalsk når det gjelder videre rekruttering til Same­tingets valgmanntall. (…)

Med kirkebøker og folketellinger som er offentlig tilgjengelig, vil det ikke være noen byrdefull oppgave for manntallsføreren å sjekke oppgitte opplysninger. I tvilstilfeller går det også an å be om ytterligere doku­mentasjoner. Samtidig minner vi om at dag­ens hovedproblem er at det sam­iske valgmanntallet har altfor lav og ikke for høy oppslutning fra den samiskætta befolkninga i Norge.

 

NRK Sápmi: Sivahallá Ságat-aviissa vearu dieđuid gilván – Ságat-ođasredaktevra šiitá

Nrk.no, 19.09.2017: https://www.nrk.no/sapmi/samealbmotbellodaga-njunu_-ii-oaivvil-ahte-du__e-samegielagat-galget-beassat-jienastit-1.13649299

 

«Áigu váldit eret guovtti goalmmadas oasi sápmelaččain jienastanvuoigatvuođa.»

– Dan gal mun in leat lohkán, inge oaivvildan, dadjá Ingos-Máhte Jovnna, John Henrik Eira.

Eira čilge ahte dat ii leat vejolaš váldit eret jienastanvuoigatvuođa olbmuin geat leat ožžon dan, nugo Ságat čállá, muhto sii sáhttet čavget gáibádusaid sisadieđiheapmái.

vs.

– Mii sáhttit dokumenteret dan maid mii leat čállán aviissas, dat lea juste nu movt son dadjá jearahallamis, maid mii leat dáhkan suinna, dadjá Persen.

Sameradion & SVT Sápmi: Sametingsvalet Norge Toril Bakken Kåven – Nordkalottpartiet

Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773272

Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same?

– Det har det inte varit så stor diskussion om i Norge. Man är i stort sett eniga om kriterierna. Om man ska diskutera ändringar så kanske äkta makar skulle få upptas i röstlängden.

Sameradion & SVT Sápmi Sametingsvalet Norge Inger Eline Eriksen Fjellgren – Árja

Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773262

Manin lea deaŧalaš ahte gávdno sámemeroštallan?

Makkár gáibádusaid ferte du mielas deavdit vai galgá leat sápmelažžan?

– Dat lea min sápmelaččaid iežamet duohken mearridit gii leat sápmelaš ja ii, seamma láhkai go eará eamiálbmogiin lea dát vuoigatvuohta. Dat lea dehálaš ahte lea čielga sámemeroštallan dan ektui gii beassá jienastit Sámedikkis. Sámediggi lea sápmelaččaide. Muđui oaivvildan ahte mii fertet leat várrogasat ráhkadeamis dakkár obbalaš sámedefinišuvnna go mii fertet garvit ahte šaddá sáhka varraproseanttas. Sámevuohta ii leat varraproseanta muhto iešvuohta čearddalašvuođas ja kultuvrras.