Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773272
Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same?
– Det har det inte varit så stor diskussion om i Norge. Man är i stort sett eniga om kriterierna. Om man ska diskutera ändringar så kanske äkta makar skulle få upptas i röstlängden.
Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773262
Manin lea deaŧalaš ahte gávdno sámemeroštallan?
Makkár gáibádusaid ferte du mielas deavdit vai galgá leat sápmelažžan?
– Dat lea min sápmelaččaid iežamet duohken mearridit gii leat sápmelaš ja ii, seamma láhkai go eará eamiálbmogiin lea dát vuoigatvuohta. Dat lea dehálaš ahte lea čielga sámemeroštallan dan ektui gii beassá jienastit Sámedikkis. Sámediggi lea sápmelaččaide. Muđui oaivvildan ahte mii fertet leat várrogasat ráhkadeamis dakkár obbalaš sámedefinišuvnna go mii fertet garvit ahte šaddá sáhka varraproseanttas. Sámevuohta ii leat varraproseanta muhto iešvuohta čearddalašvuođas ja kultuvrras.
Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773257
Varför är det viktigt med en samedefinition?
– Vi måste skilja på samedefinition och kriterier för att få rösta i sametinget. På Norsk sida är sametingets röstlängd ett register över dem som får rösta i sametingsvalet, bara det. Vi anser att det registret inte kan användas till att säga om någon är same eller inte. Det är en subjektiv fråga för varje enskild person. Vem är jag att säga till någon att hen är same eller inte. Samtidigt måste vi kunna bestämma vilka som får rösta i sametinget för att säkra att parlamentet är representativt för det samiska folket.
Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same?
– Jag är nöjd med de regler vi har för att få skriva in sig i röstlängden på norsk sida. Vi har ett subjektivt krav på att man ska känna sig som same, samt ett objektivt krav om hemspråk som går tre generationer tillbaka. De här kraven är avgränsande samtidigt som de är inkluderande för de flesta som kommer från hårt assimilerade områden. Men som sagt, det här kan inte vara en definition på vem som är same och vem som inte är det.
Nrk.no, 06.09.2017: https://www.nrk.no/sapmi/president-duellen_-vil-ha-slutt-pa-sarende-sprakdebatt-1.13675221
Aps Ronny Wilhelmsen mener slike ting er med på å skape et skille mellom «ekte og uekte-samer».
– Det er ikke tvil om at det er skapt et slikt bilde i media. Det gjør meg urolig fordi man setter et internt skille i den samiske befolkningen, og dette sårer begge sider, sa han.
Sagat.no, 25.08.2017: http://www.sagat.no/leder/manntall-og-verdier/19.9081
De av oss som kan ett eller flere av de samiske språkene, vet hvor utsatt og skjørt samiske språk er. Samiskspråklige viser ofte en sterk glede når noen viser vilje til å lære seg samisk. På samme måte reagerer man sterkt negativt om man føler språket angrepet eller svekket. For en del mennesker er de samiske språkene selve identitetsmerket. Uten samisk språk, ingen samer. Uten samisk språk, ingen stemmerett ved sametingsvalg.
Ved den andre ytterkant står samer bosatt utenfor de områdene samisk språk brukes daglig. I dag kan disse samene stemme ved sametingsvalg så fremt minst én oldeforelder hadde ett av de samiske språk som hjemmespråk. Man trenger altså ikke å snakke språket selv, og for veldig manges del har man heller aldri hørt samisk bli snakket i familiesammenheng.
For disse samene er det andre identitetsmarkører enn språk som er viktige. Samer uten samisk språk merker en voldsom fortvilelse når de opplever at andre samer diskriminerer dem. Begreper som nysame og konstruert same er ord som både smerter og treffer under beltestedet.
Sagat.no, 21.08.2017: http://www.sagat.no/index.php?page=vis_nyhet&NyhetID=8991
Riktignok har den norske stat formelt avsluttet sin fornorskning av samer og kvener, men det jeg leste viste meg, dessverre, at den fortsatt eksisterer i beste velgående. Drakten er bare skiftet, og er nå på sitt mest kyniske. Den kommer innenfra. Av våre egne, nettopp som følge av årelang fornorskning. Man kan si at følgene ikke lenger kun er synlig ved tap av språk, kultur og identitet, men har også skapt et skarpt skille innad i ett folk der den ene parten ekskluderer den andre.
Dersom Eira sine politiske meninger får fotfeste er jeg redd staten stolt kan vise til en særdeles effektiv assimileringspolitikk uten sidestykke. (…)
Altaposten.no, 19.08.2017: https://www.altaposten.no/meninger/2017/08/19/Jeg-en-norskspr%C3%A5klig-presidentkandidat-15179271.ece
Den samiske kulturen kommer til å leve i beste velgående med sånne som oss med på laget, uavhengig av språkkompetanse. For, målet vårt er å styrke vår samiske identitet, språket og kulturen vår, og styrke våre samiske næringsformer. Og ja, jeg tror det er nok for å være en god sametingspresident.
ifinnmark.no, 18.08.2017: https://www.ifinnmark.no/sametinget/nyheter/finnmark/listetopp-mener-seg-feiltolket/s/5-81-565959
– Jeg verken sa til Ságat eller mener at to av tre skal miste stemmeretten til sametingsvalget. Tittelen og ingressen er ikke noe som jeg står inne for, sier Eira til iFinnmark.
– Det jeg mener, er at man må stramme inn kriteriene for å bli innskrevet i samemanntallet. I dag er det slik at hvis oldeforeldre har hatt samisk som hjemmespråk, så kan man melde seg inn i samemanntallet. Jeg mener at grensen må gå ved at besteforeldre har hatt samisk som hjemmespråk, sier listetoppen til iFinnmark.
– Mitt hovedpoeng er at samisk språk er veldig viktig, og at for eksempel samepolitikere bruker samisk språk så ofte som mulig, og i alle sammenhenger. Jeg støtter også det som kom fram i en undersøkelse nylig, blant annet at over 60 prosent av ungdommene mener at sametingspresidenten må kunne samisk, sier John Henrik Eira.
vs.
Nyhetsredaktør Lars Birger Persen i Ságat kommenterer saken slik:
– Vi har sjekket i forhold til intervjuet som vi gjorde før saken ble publisert torsdag. Vi har tolket ham (Eira) i saken, og vi mener at vi har tolket ham riktig. Vi mener også at det i saken er dekning for vinklingen på saken som vi hadde, sier Persen til iFinnmark.
ifinnmark.no, 06.08.2018: https://www.ifinnmark.no/sametinget/valg/nyheter/sametingsvalget-det-handler-om-a-ta-tilbake-sin-identitet-og-historie/s/5-81-556947
For transparency: Jo Saglie is part of the SÁMPOLRÁJ project group
Manntallet til sametingsvalget har vært dominert av velgere over 40, men Gaski håper at årets trend, der de yngste og eldste kommer inn, viser at noe har løsnet.
– Det er mange av de eldste i min familie som ikke står i manntallet, og dette er folk som har samisk som morsmål. De har nok opplevd en del diskriminering, og at det var lite positivt i å være samisk, sier Gaski.
Han får støtte av lederen for den samiske ungdomsorganisasjonen Noereh, Dávvet Solbakk.
– Mange av de eldre samene har opplevd den hardeste fornorskningen. Mine besteforeldre har gått på internatskole, og det er et stort steg for dem å melde seg inn i manntallet og det samiske samfunnet, sier Solbakk til NTB.
Nrk.no, 18.07.2017: https://www.nrk.no/troms/mia-_17__-_-endelig-far-jeg-vaere-same_-1.13605467
– Jeg vil selv definere meg som same. Noen sier at jeg er «kvartlapp», andre sier det er stilig at jeg bruker luhkka.
– Hvis en person ønsker å være same, og har rett til det etter loven, da skal folk akseptere det og ha respekt for at vi lærer om kulturen og språket. De får heller hjelpe oss på vei, slik at det blir riktig, sier 17-åringen bestemt.