Studio Ett: Vem får kalla sig same?

Sverigesradio.se, 27.12.2016: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6596974

Inför valet till Sametinget i vår har röstlängden överklagats i sin helhet för första gången. Samelandspartiet som vill att Sametingets valnämnd ska ompröva hela röstlängden. Anledningen är att partiet anser att många av de som ska rösta inte är samer.

Hör Per-Olof Nutti, partiledare för Samelandspartiet, Josefina Skerk, vice ordförande för partiet Jakt- och fiskesamerna och Thomas Sarri, nyhetschef på Sameradion & SVT Sápmi.

Sameradion & SVT Sápmi: Max Mackhé: Jag känner mig inte som svensk

Sverigesradio.se, 25.12.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6846098

Max Mackhé är född svensk men flyttar till Jokkmokk och blir förälskad i en del av den samiska kulturen. Han betraktas nu av en del samer som en same, men är han det? Eller kan han bli det? Och kan han som svensk lyckas komma in i Sametingets röstlängd.

Skogvang, Susann Funderud: Kven er eigentleg same?

Morgenbladet.no, 11.12.2017: https://morgenbladet.no/aktuelt-portal/2017/12/kven-er-eigentleg-same

Den samiske kulturen og dei samiske tradisjonane er grundig dokumenterte, og dei er kjente blant mange. Men kva vil det seie å vere samisk sett frå ein juridisk ståstad? Kva fortel jusen oss om kven som er same i dag?

 

Spør vi samar frå heile landet om kven som kan kalle seg same, kva som skal til for at nokon kan kalle seg samisk, og korleis ein vil beskrive eigen samisk identitet, får vi truleg ulike svar – slik det også finst forskjellige oppfatningar av kva det vil seie å vere norsk, eller kven som er norsk nok.

 

Kva det samiske er, og kven som kjenner seg som samisk, handlar i stor grad om tilknyting, kultur, røter og identitet – markørar som igjen er vanskelege å definere eller å måle.

Sameradion & SVT Sápmi: Sametingsval Norge Ronny Wilhelmsen – Arbeiderpartiet

Sverigesradio.se, 09.09.2018: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773251

Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same?

– Det viktigaste är rätten att få definiera sig själv. Men man behöver även kriterier som bekräftar att du är same. Jag tycker vi har bra kriterier för att vara med i röstlängden i Norge. Först, att du känner dig som same, sedan om dina föräldrar, mor- och farföräldrar eller deras föräldrar haft samiska som hemspråk

Sameradion & SVT Sápmi Sametingsvalet Norge Inger Eline Eriksen Fjellgren – Árja

Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773262

Manin lea deaŧalaš ahte gávdno sámemeroštallan?

Makkár gáibádusaid ferte du mielas deavdit vai galgá leat sápmelažžan?

– Dat lea min sápmelaččaid iežamet duohken mearridit gii leat sápmelaš ja ii, seamma láhkai go eará eamiálbmogiin lea dát vuoigatvuohta. Dat lea dehálaš ahte lea čielga sámemeroštallan dan ektui gii beassá jienastit Sámedikkis. Sámediggi lea sápmelaččaide. Muđui oaivvildan ahte mii fertet leat várrogasat ráhkadeamis dakkár obbalaš sámedefinišuvnna go mii fertet garvit ahte šaddá sáhka varraproseanttas. Sámevuohta ii leat varraproseanta muhto iešvuohta čearddalašvuođas ja kultuvrras.

Sameradion & SVT Sápmi: Sametingsvalet Norge Aili Keskitalo – NSR

Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773257

 

Varför är det viktigt med en samedefinition?

– Vi måste skilja på samedefinition och kriterier för att få rösta i sametinget. På Norsk sida är sametingets röstlängd ett register över dem som får rösta i sametingsvalet, bara det.  Vi anser att det registret inte kan användas till att säga om någon är same eller inte. Det är en subjektiv fråga för varje enskild person. Vem är jag att säga till någon att hen är same eller inte. Samtidigt måste vi kunna bestämma vilka som får rösta i sametinget för att säkra att parlamentet är representativt för det samiska folket.

Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same? 

– Jag är nöjd med de regler vi har för att få skriva in sig i röstlängden på norsk sida. Vi har ett subjektivt krav på att man ska känna sig som same, samt ett objektivt krav om hemspråk som går tre generationer tillbaka. De här kraven är avgränsande samtidigt som de är inkluderande för de flesta som kommer från hårt assimilerade områden. Men som sagt, det här kan inte vara en definition på vem som är same och vem som inte är det.

Ságat: Leder: Manntall og verdier

Sagat.no, 25.08.2017: http://www.sagat.no/leder/manntall-og-verdier/19.9081

De av oss som kan ett eller flere av de samiske språkene, vet hvor utsatt og skjørt samiske språk er. Samiskspråklige viser ofte en sterk glede når noen viser vilje til å lære seg samisk. På samme måte reagerer man sterkt negativt om man føler språket angrepet eller svekket. For en del mennesker er de samiske språkene selve identitets­merket. Uten samisk språk, ingen samer. Uten samisk språk, ingen stemmerett ved sametingsvalg.

Ved den andre ytterkant står samer bosatt utenfor de områdene samisk språk brukes daglig. I dag kan disse samene stemme ved sametingsvalg så fremt minst én oldeforelder hadde ett av de samiske språk som hjemme­språk. Man trenger altså ikke å snakke språket selv, og for veldig manges del har man heller aldri hørt samisk bli snakket i familiesammenheng.

For disse samene er det andre identitetsmarkører enn språk som er viktige. Samer uten samisk språk merker en voldsom fortvilelse når de opplever at andre samer diskriminerer dem. Begreper som nysame og konstruert same er ord som både smerter og treffer under beltested­et.

Sara, Terese Olli: Kommentar til intervju av John Henrik Eira, Ságat 17.08.17

Sagat.no, 21.08.2017: http://www.sagat.no/index.php?page=vis_nyhet&NyhetID=8991

Riktignok har den norske stat formelt avsluttet sin fornorskning av samer og kvener, men det jeg leste viste meg, dessverre, at den fortsatt eksisterer i beste velgående. Drakten er bare skiftet, og er nå på sitt mest kyniske. Den kommer innenfra. Av våre egne, nettopp som følge av årelang fornorskning. Man kan si at følgene ikke lenger kun er synlig ved tap av språk, kultur og identitet, men har også skapt et skarpt skille innad i ett folk der den ene parten ekskluderer den andre.

Dersom Eira sine politiske meninger får fotfeste er jeg redd staten stolt kan vise til en særdeles effektiv assimileringspolitikk uten sidestykke. (…)

iFinnmark: Sametingsvalget: – Det handler om å ta tilbake sin identitet og historie

ifinnmark.no, 06.08.2018: https://www.ifinnmark.no/sametinget/valg/nyheter/sametingsvalget-det-handler-om-a-ta-tilbake-sin-identitet-og-historie/s/5-81-556947

For transparency: Jo Saglie is part of the SÁMPOLRÁJ project group

Manntallet til sametingsvalget har vært dominert av velgere over 40, men Gaski håper at årets trend, der de yngste og eldste kommer inn, viser at noe har løsnet.

– Det er mange av de eldste i min familie som ikke står i manntallet, og dette er folk som har samisk som morsmål. De har nok opplevd en del diskriminering, og at det var lite positivt i å være samisk, sier Gaski.

Han får støtte av lederen for den samiske ungdomsorganisasjonen Noereh, Dávvet Solbakk.

– Mange av de eldre samene har opplevd den hardeste fornorskningen. Mine besteforeldre har gått på internatskole, og det er et stort steg for dem å melde seg inn i manntallet og det samiske samfunnet, sier Solbakk til NTB.

NRK: Mia (17): – Endelig får jeg være same!

Nrk.no, 18.07.2017: https://www.nrk.no/troms/mia-_17__-_-endelig-far-jeg-vaere-same_-1.13605467

– Jeg vil selv definere meg som same. Noen sier at jeg er «kvartlapp», andre sier det er stilig at jeg bruker luhkka.

– Hvis en person ønsker å være same, og har rett til det etter loven, da skal folk akseptere det og ha respekt for at vi lærer om kulturen og språket. De får heller hjelpe oss på vei, slik at det blir riktig, sier 17-åringen bestemt.