Framtida.no, 18.12.2016: https://framtida.no/2016/12/18/mange-far-kritikk-for-a-ikkje-vera-samisk-nok#.WJiHu1XhC71 Mange får mykje kritikk for å ikkje vera samisk nok, forklarar Dávvet. Nettopp dette trur Sajje at er sårt for mange. Ho kjenner til problematikken gjennom far sin, som ikkje lærte samisk i oppveksten på grunn av fornorskinga. – Dei har heile tida fått høyre at dei ikkje er samiske nok, fordi dei ikkje kan språket. Eg trur det er veldig ømt for mange. No er det mange unge som engasjerer seg for å lære språket, samtidig vil du ikkje pressa folk til at dei må kunne språket for å vera samisk. Ein vil at det skal vere greitt å berre kunne norsk, sjølv om ein vil at flest mogleg skal kunne samisk, forklarar ho.

Sverigesradio.se, 27.12.2016: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6596974

Inför valet till Sametinget i vår har röstlängden överklagats i sin helhet för första gången. Samelandspartiet som vill att Sametingets valnämnd ska ompröva hela röstlängden. Anledningen är att partiet anser att många av de som ska rösta inte är samer. Hör Per-Olof Nutti, partiledare för Samelandspartiet, Josefina Skerk, vice ordförande för partiet Jakt- och fiskesamerna och Thomas Sarri, nyhetschef på Sameradion & SVT Sápmi.

Sverigesradio.se, 25.12.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6846098

Max Mackhé är född svensk men flyttar till Jokkmokk och blir förälskad i en del av den samiska kulturen. Han betraktas nu av en del samer som en same, men är han det? Eller kan han bli det? Och kan han som svensk lyckas komma in i Sametingets röstlängd.

Morgenbladet.no, 11.12.2017: https://morgenbladet.no/aktuelt-portal/2017/12/kven-er-eigentleg-same

Den samiske kulturen og dei samiske tradisjonane er grundig dokumenterte, og dei er kjente blant mange. Men kva vil det seie å vere samisk sett frå ein juridisk ståstad? Kva fortel jusen oss om kven som er same i dag?

 

Spør vi samar frå heile landet om kven som kan kalle seg same, kva som skal til for at nokon kan kalle seg samisk, og korleis ein vil beskrive eigen samisk identitet, får vi truleg ulike svar – slik det også finst forskjellige oppfatningar av kva det vil seie å vere norsk, eller kven som er norsk nok.

 

Kva det samiske er, og kven som kjenner seg som samisk, handlar i stor grad om tilknyting, kultur, røter og identitet – markørar som igjen er vanskelege å definere eller å måle.

iFinnmark.no, 27.11.2017: https://www.ifinnmark.no/debatt/finnmark/samisk/hvem-er-samer/o/5-81-636284

Ordet same har historiske sett, vært knyttet til det å ha samisk som sitt hovedspråk. Dette endres når sameloven blir vedtatt, med sine absurde betingelser om hvem som er å anse som samer og dermed kan melde seg inn i Sametingets valgmanntall.

iFinnmark.no, 01.11.2017: https://www.ifinnmark.no/debatt/samisk/sprak/a-hevde-at-det-fantes-samer-i-norge-for-de-samiske-sprakene-oppsto-er-meningslost/o/5-81-616781

Å hevde at det fantes samer i Norge før de samiske språkene oppsto er meningsløst.

Nordnorskdebatt.no, 25.10.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/samiske-medborgeren-politisk-0 For transparency: Mikkel Berg-Nordlie is part of the SÁMPOLRÁJ project group

Medborgerundersøkelsen (2001) er basert på spørreskjema sendt til et utvalg folk i fem kommuner i Finnmark og én i Troms. «Same» betyr i denne undersøkelsen «kan skrive seg inn i Sametingets valgmanntall». Borgerrolleundersøkelsen (2006) er begrensa til et utvalg fra de fem finnmarkskommunene fra forrige undersøkelse. Den skiller mellom samer som er meldt inn i valgmanntallet og som kan melde seg inn men ikke har gjort det. Sametingsvalgundersøkelsen (2009) er landsomfattende, og omfatter et utvalg samer som har registrert seg i valgmanntallet. («Medborgeren», side 28-33)

Nordnorskdebatt.no, 20.10.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/en-same-forsvarsminister. See also: ifinnmark.no, 21.10.2017: https://www.ifinnmark.no/debatt/finnmark/ost-finnmark/en-same-som-forsvarsminister/o/5-81-609836?_ga=2.32881854.1220285756.1525781125-850000143.1498050587 & Altaposten.no, 22.10.2017: https://www.altaposten.no/meninger/2017/10/22/Same-som-forsvarsminister-15486355.ece Det er kanskje ikke kjent at Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen er innmeldt i Sametingets valgmanntall. Han er same. (Her benytter jeg begrepet same i den samme betydningen som sameloven har gjort.)    

Nrk.no, 22.09.2017: https://www.nrk.no/sapmi/xl/_-rottene-vare-er-viktigere-for-oss-enn-vi-liker-a-innromme-1.13701498

– Vi har mistet identiteten med å leve av og med naturen. Etter hvert som vi har oppdaget flere og flere samiske oldeforeldre, så har jeg kjent på en sorg. En sorg som jeg vil ta bort og bytte ut med kunnskap.

 

Sagat.no, 15.09.2017: http://www.sagat.no/leder/et-samisk-problem-med-losning/19.9233

Ellinor Jåma fra Åarjel-Saemiej Gïelh tror det jukses med innskriv­inger i valgmanntallet til sametingsvalget. Hun viser til at norske rikspartier motarbeider samiske interesser, samtidig som det jobbes aktivt for å få folk innskrevet i manntallet. – Vi skal ekskludere dem som ikke har noen samisk tilhørighet, sier hun. Jåma mener grensa for samiskspråklige forfedre bør reduseres til besteforeldre, og ikke oldeforeldre som i dag. Hun vil også at folk som står på valglister til Sametinget må dokumentere vilke slekter de kommer fra.

vs.

Vi vil sterkt advare mot å gjøre det vanskeligere å skrive seg inn i Sametingets valgmanntall ved å utelukke oldeforeldrenes hjem­me­­språk. Fornorskninga har vært langvarig og omfattende i stor­e deler av Sápmi. Det er i praksis en umulighet å ta stemmerett fra samer som allerede har den. En regel­endring vil kunne splitte mange samiske familier. Forslaget er også umusikalsk når det gjelder videre rekruttering til Same­tingets valgmanntall. (…) Med kirkebøker og folketellinger som er offentlig tilgjengelig, vil det ikke være noen byrdefull oppgave for manntallsføreren å sjekke oppgitte opplysninger. I tvilstilfeller går det også an å be om ytterligere doku­mentasjoner. Samtidig minner vi om at dag­ens hovedproblem er at det sam­iske valgmanntallet har altfor lav og ikke for høy oppslutning fra den samiskætta befolkninga i Norge.

 

Sverigesradio.se, 09.09.2018: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773251

Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same? – Det viktigaste är rätten att få definiera sig själv. Men man behöver även kriterier som bekräftar att du är same. Jag tycker vi har bra kriterier för att vara med i röstlängden i Norge. Först, att du känner dig som same, sedan om dina föräldrar, mor- och farföräldrar eller deras föräldrar haft samiska som hemspråk

Nrk.no, 19.09.2017: https://www.nrk.no/sapmi/samealbmotbellodaga-njunu_-ii-oaivvil-ahte-du__e-samegielagat-galget-beassat-jienastit-1.13649299  

«Áigu váldit eret guovtti goalmmadas oasi sápmelaččain jienastanvuoigatvuođa.» – Dan gal mun in leat lohkán, inge oaivvildan, dadjá Ingos-Máhte Jovnna, John Henrik Eira. Eira čilge ahte dat ii leat vejolaš váldit eret jienastanvuoigatvuođa olbmuin geat leat ožžon dan, nugo Ságat čállá, muhto sii sáhttet čavget gáibádusaid sisadieđiheapmái.

vs.

– Mii sáhttit dokumenteret dan maid mii leat čállán aviissas, dat lea juste nu movt son dadjá jearahallamis, maid mii leat dáhkan suinna, dadjá Persen.

Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773272

Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same? – Det har det inte varit så stor diskussion om i Norge. Man är i stort sett eniga om kriterierna. Om man ska diskutera ändringar så kanske äkta makar skulle få upptas i röstlängden.

Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773262

Manin lea deaŧalaš ahte gávdno sámemeroštallan? Makkár gáibádusaid ferte du mielas deavdit vai galgá leat sápmelažžan? – Dat lea min sápmelaččaid iežamet duohken mearridit gii leat sápmelaš ja ii, seamma láhkai go eará eamiálbmogiin lea dát vuoigatvuohta. Dat lea dehálaš ahte lea čielga sámemeroštallan dan ektui gii beassá jienastit Sámedikkis. Sámediggi lea sápmelaččaide. Muđui oaivvildan ahte mii fertet leat várrogasat ráhkadeamis dakkár obbalaš sámedefinišuvnna go mii fertet garvit ahte šaddá sáhka varraproseanttas. Sámevuohta ii leat varraproseanta muhto iešvuohta čearddalašvuođas ja kultuvrras.

Sverigesradio.se, 08.09.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6773257  

Varför är det viktigt med en samedefinition? – Vi måste skilja på samedefinition och kriterier för att få rösta i sametinget. På Norsk sida är sametingets röstlängd ett register över dem som får rösta i sametingsvalet, bara det.  Vi anser att det registret inte kan användas till att säga om någon är same eller inte. Det är en subjektiv fråga för varje enskild person. Vem är jag att säga till någon att hen är same eller inte. Samtidigt måste vi kunna bestämma vilka som får rösta i sametinget för att säkra att parlamentet är representativt för det samiska folket. Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same?  – Jag är nöjd med de regler vi har för att få skriva in sig i röstlängden på norsk sida. Vi har ett subjektivt krav på att man ska känna sig som same, samt ett objektivt krav om hemspråk som går tre generationer tillbaka. De här kraven är avgränsande samtidigt som de är inkluderande för de flesta som kommer från hårt assimilerade områden. Men som sagt, det här kan inte vara en definition på vem som är same och vem som inte är det.

Nrk.no, 06.09.2017: https://www.nrk.no/sapmi/president-duellen_-vil-ha-slutt-pa-sarende-sprakdebatt-1.13675221

Aps Ronny Wilhelmsen mener slike ting er med på å skape et skille mellom «ekte og uekte-samer». – Det er ikke tvil om at det er skapt et slikt bilde i media. Det gjør meg urolig fordi man setter et internt skille i den samiske befolkningen, og dette sårer begge sider, sa han.

 

Sagat.no, 25.08.2017: http://www.sagat.no/leder/manntall-og-verdier/19.9081

De av oss som kan ett eller flere av de samiske språkene, vet hvor utsatt og skjørt samiske språk er. Samiskspråklige viser ofte en sterk glede når noen viser vilje til å lære seg samisk. På samme måte reagerer man sterkt negativt om man føler språket angrepet eller svekket. For en del mennesker er de samiske språkene selve identitets­merket. Uten samisk språk, ingen samer. Uten samisk språk, ingen stemmerett ved sametingsvalg. Ved den andre ytterkant står samer bosatt utenfor de områdene samisk språk brukes daglig. I dag kan disse samene stemme ved sametingsvalg så fremt minst én oldeforelder hadde ett av de samiske språk som hjemme­språk. Man trenger altså ikke å snakke språket selv, og for veldig manges del har man heller aldri hørt samisk bli snakket i familiesammenheng. For disse samene er det andre identitetsmarkører enn språk som er viktige. Samer uten samisk språk merker en voldsom fortvilelse når de opplever at andre samer diskriminerer dem. Begreper som nysame og konstruert same er ord som både smerter og treffer under beltested­et.

Sagat.no, 21.08.2017: http://www.sagat.no/index.php?page=vis_nyhet&NyhetID=8991

Riktignok har den norske stat formelt avsluttet sin fornorskning av samer og kvener, men det jeg leste viste meg, dessverre, at den fortsatt eksisterer i beste velgående. Drakten er bare skiftet, og er nå på sitt mest kyniske. Den kommer innenfra. Av våre egne, nettopp som følge av årelang fornorskning. Man kan si at følgene ikke lenger kun er synlig ved tap av språk, kultur og identitet, men har også skapt et skarpt skille innad i ett folk der den ene parten ekskluderer den andre. Dersom Eira sine politiske meninger får fotfeste er jeg redd staten stolt kan vise til en særdeles effektiv assimileringspolitikk uten sidestykke. (…)

Altaposten.no, 19.08.2017: https://www.altaposten.no/meninger/2017/08/19/Jeg-en-norskspr%C3%A5klig-presidentkandidat-15179271.ece

Den samiske kulturen kommer til å leve i beste velgående med sånne som oss med på laget, uavhengig av språkkompetanse. For, målet vårt er å styrke vår samiske identitet, språket og kulturen vår, og styrke våre samiske næringsformer. Og ja, jeg tror det er nok for å være en god sametingspresident.

 

ifinnmark.no, 18.08.2017: https://www.ifinnmark.no/sametinget/nyheter/finnmark/listetopp-mener-seg-feiltolket/s/5-81-565959

– Jeg verken sa til Ságat eller mener at to av tre skal miste stemmeretten til sametingsvalget. Tittelen og ingressen er ikke noe som jeg står inne for, sier Eira til iFinnmark.

– Det jeg mener, er at man må stramme inn kriteriene for å bli innskrevet i samemanntallet. I dag er det slik at hvis oldeforeldre har hatt samisk som hjemmespråk, så kan man melde seg inn i samemanntallet. Jeg mener at grensen må gå ved at besteforeldre har hatt samisk som hjemmespråk, sier listetoppen til iFinnmark.

– Mitt hovedpoeng er at samisk språk er veldig viktig, og at for eksempel samepolitikere bruker samisk språk så ofte som mulig, og i alle sammenhenger. Jeg støtter også det som kom fram i en undersøkelse nylig, blant annet at over 60 prosent av ungdommene mener at sametingspresidenten må kunne samisk, sier John Henrik Eira.

vs.

Nyhetsredaktør Lars Birger Persen i Ságat kommenterer saken slik:

– Vi har sjekket i forhold til intervjuet som vi gjorde før saken ble publisert torsdag. Vi har tolket ham (Eira) i saken, og vi mener at vi har tolket ham riktig. Vi mener også at det i saken er dekning for vinklingen på saken som vi hadde, sier Persen til iFinnmark.

ifinnmark.no, 06.08.2018: https://www.ifinnmark.no/sametinget/valg/nyheter/sametingsvalget-det-handler-om-a-ta-tilbake-sin-identitet-og-historie/s/5-81-556947 For transparency: Jo Saglie is part of the SÁMPOLRÁJ project group

Manntallet til sametingsvalget har vært dominert av velgere over 40, men Gaski håper at årets trend, der de yngste og eldste kommer inn, viser at noe har løsnet.

– Det er mange av de eldste i min familie som ikke står i manntallet, og dette er folk som har samisk som morsmål. De har nok opplevd en del diskriminering, og at det var lite positivt i å være samisk, sier Gaski.

Han får støtte av lederen for den samiske ungdomsorganisasjonen Noereh, Dávvet Solbakk.

– Mange av de eldre samene har opplevd den hardeste fornorskningen. Mine besteforeldre har gått på internatskole, og det er et stort steg for dem å melde seg inn i manntallet og det samiske samfunnet, sier Solbakk til NTB.

Nrk.no, 18.07.2017: https://www.nrk.no/troms/mia-_17__-_-endelig-far-jeg-vaere-same_-1.13605467

– Jeg vil selv definere meg som same. Noen sier at jeg er «kvartlapp», andre sier det er stilig at jeg bruker luhkka. – Hvis en person ønsker å være same, og har rett til det etter loven, da skal folk akseptere det og ha respekt for at vi lærer om kulturen og språket. De får heller hjelpe oss på vei, slik at det blir riktig, sier 17-åringen bestemt.

 

Sagat.no, 14.07.2017: http://www.sagat.no/leder/valgmanntall-med-problematikk/19.8551

Tross økningen, er det forholdsmessig få sametingsvelgere i same­fylket Finnmark. Slik vi ser det er de fleste stortingsvelgere her også kvalifisert til å stemme ved sametingsvalget. Dermed er potensialet langt fra nådd. De store samiske valgkretsene sakker akter­ut, mens sentrale steder utenfor Finn­mark vinner fram. Dette vil uten tvil føre til at tradisjonelle samiske bygder og distrikter ikke vil bli representert på en god nok måte i det samiske parlamentet. I stedet ser vi allerede at bysamer får økt innflytelse og makt i sametingssystemet. Det vil også bli en kamp om bevilgninger og andre knapphetsgoder. Eksempelvis tror vi dessverre ikke at en bysame fra Bergen har tilstrekkelig innsikt i samisk dagligliv i Bergeby.

Nrk.no, 21.06.2017: https://www.nrk.no/sapmi/snakket-oldemor-samisk-_-kan-du-sta-i-sametingets-valgmanntall-1.13569223

Professor Ivar Bjørklund mener at reglene for å kunne melde seg inn i Sametingets valgmanntall er for åpne. Med disse reglene kunne hver fjerde finnmarking meldt seg inn i valgmanntallet. Det er slik at for 150 år siden snakket mange samisk, derfor åpner det for at flere finnmarkinger kunne meldt seg inn i Sametingets valgmanntall.

Nordnorskdebatt.no, 23.05.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/staten-vil-ikke-gi-andre-enn

I fortalen har man også forsøkt å beskrive hvem en eventuell endring skal omfatte. To vilkår framgår av fortalen: at vedkommende «regner seg som same», og at vedkommende har «nær tilknytning til samisk kultur». I artikkel 13 står det «oppfatter seg som same». Det samme følger av sameloven. Disse uttrykkene er ment å dekke det samme, nemlig selvidentifikasjon som same. (…) Det andre vilkåret åpner opp for at det kan vedtas en regel om at nær tilknytning til kulturen – for eksempel til reindriften – kan bli et kriterium i stedet for eller i tillegg til språk. Alle samiske språk er klassifisert som truede språk, og særlig kritisk er situasjonen for sørsamisk og lulesamisk. Det kan dermed oppstå behov for å justere reglene ettersom tiden går. Vi kan for eksempel tenke oss at en ung reinsdriftsutøver i det sørsamiske området kan risikere å falle utenfor hvis foreldrene ikke har stått i manntallet, og språket har vært tapt i lang tid.

 

Nordnorskdebatt.no, 15.05.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/forsonings-sannhetskommisjon-om

Da Samerettsutvalgets innstilling om Samiske Rettigheter sør for Finnmark ble sendt ut på høring, mottok Justisdepartementet en uttalelse datert 08.02.2009 fra Rørosbygdene Skogeierlag. Jeg siterer fra denne uttalelsen: «SRU(samerettsutvalget) refererer stadig til ILO-konvensjonen . Da må også SRU frambringe bevisene for hvem dette er. Våre motparter her i Røros, de som er reindriftsutøvere her, kan umulig tilhøre denne kategori medmennesker. Som et eksempel vil vi her nevne Fjellheim-familien. Dette er mennesker med en meget høy intelligens, en IQ som går langt over andre familier i bygda, en stor del av dem med Universitetsutdannelse bak seg. Gen- tester bør framskaffes»

 

Nordnorskdebatt.no, 14.05.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/ja-hvilken-forskning-katri-somby

…de mener at det er en front mellom «det norske historikermiljøet» med sin egen «historiekultur», slik Somby skriver, og samiske historikere og andre forskere. Det er tankevekkende og – tillater jeg meg å si – skremmende med slik faglig etnifisering, som jeg hadde trodd hørte fortida til. Påstanden nærmer seg også konspirasjonsteorier om et homogenifisert «norsk» historikermiljø.

   

Nordnorskdebatt.no, 12.05.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/hvilken-forskning-einar-niemi

Det norske historikermiljøet ser kanskje annerledes enn jeg som samisk historiker på dette, og det er forsåvidt greit. Jeg tror vi alle er enige om at historie også har med bakgrunn, kunnskap og ikke minst perspektiv å gjøre. Jeg ser et stort behov for en forsonings- og sannhetskommisjon i Norge, blant annet på grunn av at vi samer som folk har behov for å fortelle historien gjennom våre egne premisser og med folk som forstår

 

Nordnorskdebatt.no, 24.04.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/samene-finnes-egentlig  

En samisk tilhørighet (legitimert via manntallet) er blitt en politisk og kulturell ressurs i dagens Norge. Mens den territorielle dimensjonen i samiske rettighetskrav fremdeles ikke er avklart, handler det samiske prosjekt for stadig flere om selvrealisering og individuelle strategier.  Hvis denne utviklingen fortsetter, er det bare med på å bekrefte argumentasjonen fra Hellesvik og hans meningsfeller om at samene egentlig ikke finnes.

Nordnorskdebatt.no, 22.04.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/samer-urfolk-felles-utfordringer

Når samer påviselig har bevart en etnisk identitet som er ulik majoritetsbefolkningens, og som har en rekke gjenkjennbare sosiale og kulturelle karakteristika som er forskjellige fra den ikke-samiske delen av befolkningen, er samene et urfolk uavhengig av utdannelsesnivå og materiell status.

 

Nrk.no, 01.04.2017: https://www.nrk.no/sapmi/levde-uvitende-i-30-ar-om-sin-samiske-identitet-1.13452498

– En ting er sikkert, jeg har alltid hatt tiltrekning mot det samiske, og spesielt mot naturen, men jeg har hatt vanskeligheter med å forklarer hvorfor jeg følte slik Da vi begynte i lag så fikk jeg være med til reingjerdet, jeg følte det var noe ekstra som ble vekket i meg. Dette følte jeg meg veldig vel med

 

Nrk.no, 10.03.2017: https://www.nrk.no/finnmark/samepolitisk-drama-i-sju-akter-1.13417031

1. januar 2017: Vibeke Larsen holder sin nyttårstale – på norsk. Den blir et hett diskusjonstema. Bør ikke sametingspresidenten beherske samisk, spør mange. Vibeke Larsen forklarer selv i nyttårstalen at hennes språkløshet er et resultat av en fornorskningspolitikk gjennom mange generasjone

 

Nrk.no, 07.03.2017: https://www.nrk.no/troms/_-det-har-blitt-stas-a-vaere-same-1.13412901

– Å være same er ikke lenger et stigma. Det er ikke noe folk prøver å komme vekk ifra. Tvert imot er det samiske blitt en ressurs i mange sammenhenger, både en kulturell og en politisk ressurs. Den utviklingen er det mange som vil ta del i, og derfor melder de seg inn i valgmanntallet, sier Bjørklund.

 

– Vi har hatt ei oppblomstring, og samene har fått vist seg fram i riksdekkende medier, koftene har vistes, joiken og språket har blitt hørt, og man er blitt mere stolt over å være same. Det er ikke lenger noe man trenger å gjemme, men det er noe man viser verden og er stolt av. Og det er også svært gledelig at det gir utslag i Sametingets valgmanntall, sier sametingspresidenten.

Sverigesradio.se, 16.02.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6632160

– Det som också har skilt sig från tidigare år är att det är fler som har överklagat andras upptagande i röstlängden, säger Karin Hansson, chefsjurist på rättsenheten på Norrbottens länsstyrelse.

 

Sverigesradio.se, 15.02.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6630793

när Länsstyrelsen nu gått igenom alla överklagningar avslogs alla åtta där någon som skulle tas med i röstlängden överklagats av andra. Bland annat godkändes de personer som vi tidigare berättat om, som båda stått med i röstlängden i 20 respektive 16 år. Också 15 av de 16 personer som överklagat att de själva inte kommit med i röstlängden godkändes av Länsstyrelsen, till skillnad från valnämnden som bara godkände 14. Länsstyrelsen menar att den som valnämnden valde att inte ta med, visst gjort sannolikt att mor- eller farföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet. Det gör att den ende som efter genomgången av överklagningarna inte får stå med är en person som inte varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen

 

Sverigesradio.se, 15.02.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6630820

– Bare för at man lever som same behöver det inte betyda at man är det.

     

Nrk.no, 12.02.2017: https://www.nrk.no/finnmark/xl/nar-er-man-samisk-nok_-1.13364696

Han er ikke alene om å bli definert som delvis same ut fra avstamningen sin. Mange definerer både seg selv og andre ut fra det samme prinsippet, noe vi snart kommer tilbake til. Rødven mener det er feil måte å tenke på. For å beskrive problemet, trekker han fram et sitat fra den samiske skuespilleren Ebba Joks i Tana. – Som Ebba så flott sa det til meg: «Du kan ikke være kvart same. Hvilken del er da samisk? Er det oppe eller nede, høyre eller venstre som er den samiske du? Vi er alle 100 prosent.» Hun har et godt poeng der, og det ene utelukker ikke det andre, fastslår Rødven. Han sier at man kan henge seg opp i forhistorien og gå med bøyd nakke fordi man i andres øyne ikke er samisk nok. – Men vi kommer kanskje lengre ved å heve hodet og si at «jeg er stolt av det jeg er» – av min identitet, og den kulturen jeg har vokst opp i.

Itromso.no, 10.02.2017: https://www.itromso.no/meninger/2017/02/10/%C2%ABHva-er-ekte-nordmenn-og-ekte-samer%C2%BB-14204139.ece

Og så kommer dette evinnelige og opprinnelige spørsmålet, om hva som er samisk. Her er det veldig mange som mener å sitte på fasiten, men deres fasiter er ikke kompatible. For hva er egentlig samisk? Og hva er egentlig norsk? Selv aner jeg ikke.

 

Nrk.no, 07.02.2017: https://www.nrk.no/sapmi/vibeke-sartnui-samegillii_-_-lei-hui-gelddola_-ovdagihtii-1.13363788

Bransfjell dadjá kritihkkii sámediggepresideanta vuosttá ahte ferte muitit goas Larsen lea bajásšaddan. – Son lea šaddan bajás dáruiduhttimin, ja fertet muitit ahte son lea dušše olmmoš, nu mo mii earát, ja ahte son duostá geahčalit ja háliida geahčalit, lea hui buorre.

Nrk.no, 06.02.2017: https://www.nrk.no/nordland/rekordinnmelding-i-samemanntallet_-_-ogsa-norsktalende-samer-har-noe-a-si-1.13361459

– Det åpnet nok for at flere følte seg som fullverdige samer, og tok dermed det aktive valget å melde seg inn i Sametingets valgmanntall. Jeg tror talen viste til en videre definisjon for det å være same, sier hun.

Avvir.no, 06.02.2017: http://avvir.no/oddasat/2017/02/gal-dat-lei-issoras

Vibeke Larsen, gean olusat moite go ii doallan ođđajagisártni sámegillii, sártnui dál vuosttaš geardde sámegillii.

Nordnorskdebatt.no, 06.02.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/en-nordnorsk-same 

For akkurat som norske nasjonsbyggere på Østlandet definerte det autentiske norske, har de samiske identitetsbyggerne definert det ekte samiske, eller selve kjernen i det samiske. Heller ikke i dette bildet har kysten hatt noen plass, for der gikk det samiske språket  tapt for flere generasjoner siden. I noen samiske miljøer deles det ikke ut medaljer til de som ikke sto imot fornorskningen på kysten. Det blir tvert imot sett på som et uttrykk for svakhet, ja nesten et svik.

 

Framtidinord.no, 04.02.2017: http://www.framtidinord.no/meninger/leder/2017/02/04/Samer%C3%A5det-m%C3%A5-snu-14167368.ece

Begrunnelsen er nokså lik den de som for en måned siden kritiserte sametingspresident Vibeke Larsens nyttårstale. Ikke for innholdet, men for framførelsen. Larsen holdt talen på norsk, noe som falt mange tungt for brystet.

(…)

Det samiske miljøet må vokte seg vel for den elitetenkingen som synes å råde i enkelte deler. Faren er stor for at man skaper større skiller i en tid der man heller må bygge samhold. Utspill som dette kan heller gjøre at personer med samisk bakgrunn lar være å engasjere seg i samisk kultur, eller samisk politikk fordi man føler seg uekte.

Nrk.no, 03.02.2017: https://www.nrk.no/sapmi/massiv-stotte-til-brukskunstner-tveitnes-etter-at-han-ble-kastet-ut-fra-samisk-arrangement-1.13356412

Reineier Karen Siri Utsi, sier hun ikke kan forstå utestengelsen av Asle Tveitnes. – Han er den beste og flittigste belte- og båndvever i nord, og har vevd belter både til mine døtre og til meg også, sier karen Siri Utsi.

vs.

Styreleder i Sámiid Duodji, Catarina Utsi, sier at de har fulgt retningslinjene som Samerådet har vedtatt i forbindelse med godkjennelsen av duodjimerket. Vi kan ikke gå ut over disse retningslinjer, sier Catarina Utsi. – Med bakgrunn i Samerådet retningslinjer for Duodjimerket, så betyr det at vi verken kan eller vil endre vårt vedtak, sier Catarina Utsi.

Sverigesradio.se, 02.02.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6621429

– …Min fru och mina barn, dom räknas som samer, dom har rösträtt, men jag som är ingift, jag ska stå helt utanför familjens angelägenheter, vad är det för rättvisa i det? säger Kjell Holmberg. (…) Men tycker du att det är rimligt att du som inte själv har samisk härkomst ändå ska stå med i röstlängden? – Då ställer jag en motfråga till dig: tycker du att en invandrare som kommer till Sverige ska få rättigheter och välja till Sveriges riksdag, att de ska bli svenska medborgare? Det är precis samma sak.

Sverigesradio.se, 02.02.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6624813

Ämnen som diskuterades var röstlängden, språket, samekonventionen, äldreomsorg, Girjasdomen och placeringen av parlamentshuset

Sverigesradio.se, 02.02.2017: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6622237

  Var och en fyller i en ansökan för en röstlängd, han kan lämna riktiga eller oriktiga uppgifter, och har man varit hederlig då behöver man inte fundera över det, säger Samelandspartiets ordförande Per Olof Nutti.

vs.

…vi har en valnämnd som jobbat med frågorna och gjort ett bra jobb. Sen kan man inte utesluta att någon faller mellan stolarna, men det är oerhört diskriminerande att man kan bli överklagad – och få hela sin samiska identitet ifrågasatt

 

Nrk.no, 02.02.2017: https://www.nrk.no/troms/utestengt-fra-utstilling-fordi-han-ikke-er-same-1.13355239

– Vi ønsker beskyttelse av vårt handverk, og vil vise kjøperne at det vi lager kommer fra den samiske kulturen, sier styreleder i Samiid Duodji, Catarina Utsi.

vs.

Sametingspresident Vibeke Larsen mener beslutningen om å hive Asle Tveitnes ut av utstillingen er gal, og ber om at den gjøres om. – Det er galt å utestenge en person som gjennom så lang tid har vist interesse for samisk håndverk. Vi har ikke råd til å ekskludere mennesker som ønsker å jobbe positivt for det samiske samfunnet og våre interesser, sier Larsen til NRK.

Sverigesradio.se, 01.02.2017: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2327&grupp=23626&artikel=6620214  

Men tycker du att det är rimligt att du som inte själv har samisk härkomst ändå ska stå med i röstlängden? – Då ställer jag en motfråga till dig: tycker du att en invandrare som kommer till Sverige ska få rättigheter och välja till Sveriges riksdag, att de ska bli svenska medborgare? Det är precis samma sak.

Sverigesradio.se, 31.01.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6619891

I tre fall har de som överklagat fått gehör från valnämnden, som ändrat sitt beslut och valt att inte ta med dessa i röstlängden. En av dem upptogs i röstlängden inför valet 1997, efter att ha angett sig vara gift med en same och att deras barn finns med i röstlängden. Personen kompletterade det här med att denne haft samiska som språk i hemmet. Denne menar att kriterierna gäller fortfarande idag, eftersom det talas samiska i familjen, men efter överklagan har nu valnämnden ändrat sig och menar att personen inte gjort sannolikt att denne själv har eller haft samiska som språk i hemmet. De andra personerna som har överklagats av andra och strukits från röstlängden uppfyller enligt valnämnden inte heller språkkriteriet. En av dem hade överklagats av två personer.

Nrk.no, 22.01.2017: https://www.nrk.no/sapmi/_-sprak-kritikken-var-sarende-1.13333126

– Det var dager jeg ikke hadde lyst å åpne Facebook, men jeg gjorde det. Jeg har lest mye av det som har blitt skrevet, ikke alt. Jeg skjønner til en viss grad kritikken, jeg skjønner at noen reagerer på det at sametingspresidenten ikke snakker samisk. Det er første gang det skjer i Norge. I Sverige har vi sametingspresident som ikke snakker samisk, men svensk, sier Larsen.

Altaposten.no, 20.01.2017: http://www.altaposten.no/meninger/2017/01/20/%E2%80%93-Fors%C3%B8kt-ribbet-for-enhver-anstendighet-14091747.ece

For samisktalende er det to sider, det å kommunisere utad i et norsk miljø, og å ha samisk språk som det identitetsbærende. Men i noen samiske miljøer er det fortsatt enkelte identitetsbærende elementer, som skikk og bruk, ortodoks kristen tro, slekt og minner. Derfor behøver ikke alle samer språket for å bære samisk identitet, selv om noen elementer er svekket og delvis borte.

Sverigesradio.se, 13.01.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6607723

Art. 13 Sametingens röstlängd En person som anser sig vara same och a) har samiska som hemspråk, eller b) har en förälder, en far- eller morförälder eller en förälder till en far- eller morförälder som har haft samiska som hemspråk, eller c) har en förälder som är eller har varit upptagen i Sametingets röstlängd, ska ha rätt att, om övriga krav såsom ålder, medborgarskap och folkbokföring är uppfyllda, bli införda i Sametingets röstlängd i Finland, Norge eller Sverige. Sametingen kan samarbeta om implementeringen av ovannämnda bestämmelse i enlighet med nationell lagstiftning.

Sverigesradio.se, 12.01.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6606897

Sametingets valnämnd har behandlat nitton överklagningar till röstlängden. Av dem har tolv överklagat att de inte fått sina ansökningar godkända av nämnden, och sju har överklagats av andra personer som menar att de är felaktigt med i röstlängden.

 

Nordnorskdebatt.no, 10.01.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/tillegge-andre-meninger-ikke-har%20%20%20%20%20%20%20  

NSR har vært, og er, svært tydelige på språk ikke er et kvalifikasjonskrav for å være sametingspresident. 25. november var den gang sametingspresident Aili Keskitalo (NSR) særdeles klar i sin tale om at også de språkløse samene har rett til å være representert på alle nivåer. Dette er NSR sin eneste linje i dette spørsmålet, og den har vært gjentatt mange ganger.

Sverigesradio.se, 09.01.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6603904

– Jag ser också på kommenteringarna att jag tycker det är mycket hat som det ges uttryck för där. Att de här “nysamer” och att man skriver att rennäringen är det enda som är det samiska. Det är mycket sånt som kommer fram – rent hatiska kommentarer.

 

Altaposten.no, 09.01.2017: http://www.altaposten.no/meninger/2017/01/09/Kampen-for-hjertespr%C3%A5ket-14026066.ece

Debatt om samisk språk er viktig, men fokuset bør være på hvordan vi kan få flere til å snakke og bruke samiske slik at det kan være et levende språk i fremtiden, og ikke en stridighet mellom de som behersker samisk og de som ikke gjør det.

Ifinnmark.no, 09.01.2017: http://www.ifinnmark.no/debatt/samisk/sprak/en-nyttarstale-til-besvar-eller/o/5-81-407320

Hva gjør det med et barns identitet og stolthet når man blir fortalt av sine medelever at man ikke er nok samisk?

Uten å utdype det mere så kjenner jeg til elever der medelevene sier ting som: «Din pappa er daža, du er ikke same», fordi faren er norsktalende. Eleven som imidlertid har samisk som morsmål, og snakker flytende samisk, like bra som noen, blir selvsagt lei seg og samtidig provosert, for h*n vet jo at faren er same. Noe som det da også blir opplyst om til medelevene, at faren er same, sjøsame … mearrasápmelaš. Da blir svaret fra elevene, ja men det er jo ikke ordentlig same, du er ikke ekte same.

Nordnorskdebatt.no, 07.01.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/sprakdebattens-samepolitiske

Kravet om en samisktalende president fordrer dramatiske endringer i fundamentet for det samiskpolitiske virke, manntallsregistreringen må tillegges et språkkriterium og svært mange faller derfor ut av registeret.

 

Nordnorskdebatt.no, 06.01.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/samiske-gapestokken%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%2520%20

Når den ferske sametingspresidenten, Vibeke Larsen, starter første uka av 2017 med å bli jaget rundt fordi hun snakket norsk i sin første nyttårstale – er vi mange som jages rundt sammen med henne. I talen sa hun at i den samiske storfamilien må alle inkluderes. Da hun gikk av lufta, startet ekskluderingen. “Svik”, “sårende”, “overtramp” og “mangel på respekt” var blant kritikken hun fikk, også i sosiale media. Ikke på talens innhold, men fordi den var på norsk.

Ifinnmark.no, 06.01.2017: http://www.ifinnmark.no/debatt/ukeslutt/samisk/spraklig-sviker-eller-ildsjel/o/5-81-406985

Sametingspresidentens tale på norsk ga verdifull innsikt til hundretusener av mennesker om konsekvensene av 150 års fornorskningspolitikk. At de fleste samene er i samme situasjon som Vibeke Larsen, er noe mange i Norge etter hvert har fått med seg, men fortsatt er det nok dessverre ukjent for svært mange. Årsakene til at norsk er morsmålet til mange samer er imidlertid ikke allmennkunnskap. Debatten i etterkant av sametingspresidentens nyttårstale er derfor grunnleggende og forhåpentligvis også nok en vekker for både norsktalende og samisktalende; nordmenn, finner, svensker og samer.

Ifinnmark.no, 06.01.2017: http://www.ifinnmark.no/debatt/samisk/sprak/kampen-for-hjertespraket/o/5-81-406456

Den norske stat har et særskilt ansvar for å sikre og utvikle det samiske språk gjennom nasjonal og internasjonal rett, men også vi som enkeltpersoner har et ansvar for at hjertespråket vårt skal overleve

 

Nordnorskdebatt.no, 05.01.2017: http://nordnorskdebatt.no/article/personangrep-manglende (See also: Ságat.no, 05.01.2017: http://www.sagat.no/mening/personangrep-og-manglende-forstaelse-for-samisk-spraks-betydning/19.5988)

Mine utsagn står jeg for! Skal ikke jeg ha rett til å slåss for vårt eget språk, uten å bli anklaget for å tilhøre en slags mindretallselite som undertrykker resten fordi vi ønsker å berge språket? Hvis ikke vi har sametingspolitikere med oss, hvem skal da ivareta vår felles arv, samisk. Alle språkdebatter ender med at noen stopper debatten med å si at dette er undertrykking, de fleste samer kan ikke samisk.

Mun lea sápmelaččaid biga giela ektui, ja mun vuorddán maiddai  ahte min presideantta lea sámegiela deháleamos ovddasteaddji.

Nrk Sápmi, 05.01.2017: https://www.nrk.no/sapmi/prinsessen-talte-pa-samisk-_-i-motsetning-til-sametingspresidenten-1.13303241

Uten særlige samiskkunnskaper sendte Märtha Louise sine TV-hilsninger – på samisk. – Med samme hjelp og teknologi så kunne sametingspresidenten ha gjort det samme, sier NRK-kommentator.

vs.

– Jeg overtok jo ikke akkurat presidentstolen nettopp for å holde nyttårstalen. Det gikk faktisk ikke opp for meg før seks dager før fristen for å sende inn talen. Det var for dårlig tid (…) Jeg vurderte faktisk å fremføre et åpningsavsnitt og et avslutningsavsnitt på samisk. Men jeg følte meg ikke trygg nok til det. Ei heller hadde jeg bistand til å bli trygg nok, siersametingspresidenten.

Sverigesradio.se, 04.01.2017: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6601267

Att länsstyrelsen i Norrbotten beslutat att inte pröva Samelandspartiets överklagan tycker partiets ordförande Per-Olof Nutti är beklagligt och menar att man inte ska utsätta privatpersoner. – Man blir ju utpekad som person när man som enskild måste gå och överklaga andra. Det här var också ett sätt av mig, av oss, att försöka visa att det bör komma till en lagändring.

iFinnmark.no, 04. january, 2017: https://www.ifinnmark.no/sametinget/samisk/nyheter/star-for-kritikken-av-norsk-nyttarstale-jeg-mener-at-samisk-sprak-er-sa-viktig-at-vi-er-nodt-til-a-vakne/s/5-81-405497

Dessuten har jeg ikke sagt at ikke-samisktalende samer er mindre samer enn meg, men det viktigste er at språket ikke må glemmes. Det er språket som er arven vår og holder det samiske oppe.

Nrk.no, 03.01.2017: https://www.nrk.no/finnmark/mener-tiden-er-kommet-for-forsoning-blant-samene-1.13303271

I stedet for å virke samlende, splitter retorikken om samisk språk det samiske folket. Det må vi snu i jubileumsåret 2017. (…) Vi må bruke erfaringene og de grusomme overgrepene mot det samiske folket til å gå videre. De samiske språkene er viktige, men man er ikke en dårligere same dersom man ikke behersker språket. Vi er alle gode samer

Nrk.no, 02.01.2017: https://www.nrk.no/finnmark/kritisk-til-presidentens-nyttarstale_-_-foltes-som-et-overtramp-1.13301328

Jeg klarte ikke å se på den. Jeg måtte gå og lese den på nettet etterpå (…) Jeg følte det som et overtramp mot meg.

vs

Vi må faktisk leve med at det er noen samer som bruker norsk som sitt språk. Jeg tror mange i sameland har en del å lære av for eksempel Nelson Mandela, som tilgav sine fangevoktere og overgripere, og hadde et samarbeid med dem

Nrk.no, 01.01.2017: https://www.nrk.no/sapmi/sametingspresident-vibeke-larsens-nyttarstale-1.13290273  

Som du kan høre: Jeg snakker norsk – og ikke samisk. I likhet med 2/3 av samene er jeg språkløs. Fornorskingen tok vårt språk, og jeg har ikke greid å ta det tilbake igjen. Jeg vet at dette skuffer en del mitt folk. For dem er det viktig at en sametingspresident snakker samisk. Og jeg forstår dem. Særlig gjennom mine barn blir jeg påminnet om gaven hjertespråket er. Det gir dem tilgang på visdommen og hemmelighetene som ligger gjemt i ordene. Språket er identitet, kultur og fellesskap. Samtidig er vår familie et typisk bilde på det samiske samfunn: Vi er av samme kjøtt og blod, men også forskjellige. Noen kan samisk, andre ikke. Likevel er vi én felles samisk familie som hører sammen.

Nrk.no, 01.01.2017: https://www.nrk.no/sapmi/for-forste-gang-i-historien-blir-nyttarstalen-ikke-holdt-pa-samisk-1.13290446  

– Som du kan høre: Jeg snakker norsk – og ikke samisk. I likhet med 2/3 av samene er jeg språkløs. Fornorskingen tok vårt språk, og jeg har ikke greid å ta det tilbake igjen. Jeg vet at dette skuffer en del mitt folk. For dem er det viktig at en sametingspresident snakker samisk. Og jeg forstår dem. Særlig gjennom mine barn blir jeg påminnet om gaven hjertespråket er. Det gir dem tilgang på visdommen og hemmelighetene som ligger gjemt i ordene. Språket er identitet, kultur og fellesskap. Samtidig er vår familie et typisk bilde på det samiske samfunn: Vi er av samme kjøtt og blod, men også forskjellige. Noen kan samisk, andre ikke. Likevel er vi én felles samisk familie som hører sammen.

 

– Den personlige forklaringen er enkel å forstå og godta; Årsaken til at mange samer i dag ikke kan samisk er på grunn av at fornorskningen har frarøvet over halvparten av det samiske folket sitt morsmål, svarer [språk- og kulturforsker Harald] Gaski. (…) Det vil være en skjør identitet som bare baserer seg på følelser. Av den grunn er det viktig at våre fremste folkevalgte kan uttrykke seg på samisk, for nettopp derigjennom å vise at samisk språk er vesentlig for vår oppfattelse av oss selv som samer. Språk er mye mer enn retorikk, sier Gaski.

 

Yle.fi, 23. December, 2016: http://yle.fi/uutiset/osasto/news/nordic_sami_convention_agreement_reached_after_more_than_a_decade/9371674

The Ministry of Justice announced on Thursday that the new, unified Sámi agreement is based on the current definition of a Sámi person used by the Norwegian government. Chair Sanila-Aikio says the definition is solid. “But we have to remember that this is also a compromise. I am still happy that a common definition of the kind of person allowed to vote in the Sámi Parliament elections has been found.” The most salient change affecting the lives of Sámi people in Finland is that an older, archaic definition of a person belonging to that demographic has been done away with.

Sverigesradio.se, 22. december, 2016: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6594051

– Det är ju väldigt kränkande och man känner sig väldigt som en kastlös person, när man ska gå i svaromål och vet ingenting. Och sen är det ju ett stort steg att fylla i en ansökan till sameröstlängden, säger Ronny Svarto, som drev frågan om att göra det omöjligt att överklaga personer som redan finns med i röstlängden.

Sverigesradio.se: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6591519  

Jag kan någonstans förstå att det här kan uppfattas som ett steg mot ett samiskt självbestämmande, genom att på det här sättet försöka ta kontrollen över vilka som ska vara med och rösta fram sametingets politiker. Men att jobba utifrån en exkluderande princip är knappast lösningen för att komma ur kolonialstatens klor. För jag antar att det är kolonialmakten man genom det här överklagandet kämpar emot. Det kan väl knappast vara så att det är andra samer som är fienden i det här fallet. Låt oss i alla fall hoppas att det inte är så.

Sverigesradio.se, 16.12.2016: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6590125  

Som det är nu så är det enskilda samer som ska överklaga enskilda samer. Och det blir ju så att du ska stå där som en angivare även om du har rätt att göra det. Så då välkomnar vi en översyn så att den enskilda inte ska behöva ta ansvar för att valnämnden inte har gjort sitt jobb, säger Marita Stinnerbom från Guovssonásti

  vs  

Jakt- och Fiskesamerna är det största partiet i Sametinget och vice ordförande Josefina Skerk menar att Samelandspartiet bekänner politisk färg: – Jag kan förmoda att de i princip anser att bara samebymedlemmar och renskötare är samer, och då vill de väl gärna vara riktigt säker på att ta bort så många som möjligt som inte uppfyller kriterierna, säger hon.

 

Sverigesradio.se, 16. desember 2016: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6589732 For transparency: Ragnhild Nilsson is part of the SÁMPOLRÁJ project group  

 – Det här är ett stort problem – det är Sametingets legitimet det är frågan om. Risken är att det inte längre är samiska folket som röstar där. Det kan svänga åt ett håll som vi inte längre har krafter att råda över, säger Per-Olof Nutti.

   

Statsvetaren Ragnhild Nilsson (…) är inte förvånad över att den här frågan kommer upp. – När man knyter olika rättigheter till en definition om vem som är same så blir det naturligt att också definitionen diskuteras, så för mig som forskare var det ganska väntat att den diskussion som funnits i Finland också skulle sprida sig hit.

     

Lapinkansa.fi, 01.12.2016: http://www.lapinkansa.fi/lappi/eeva-maria-maijalalta-kirja-metsasaamelaisista-tama-ei-ole-keksitty-ryhma-15800052/  

Johdannon alussa Maijala kirjoittaa auki pyrkimyksensä: tavoitteena on, että keminlappalaiset tunnustettaisiin yhdeksi Suomen neljästä saamen kansasta tai heimosta. Metsäsaamelaisuus tai keminlappalaisuus on hiertänyt välejä Lapissa jo pitkään. Saamelaisjärjestöt eivät tunnusta keminlappalaisia, eikä vanha Kemin-Lapin alue kuuluu nykyiseen saamelaisalueeseen. Saamelaisjärjestöjen väitteenä on, että metsäsaamelaiset ovat keksineet saamelaisuutensa ja päättäneet ryhtyä saamelaisiksi. Maijalan mukaan tutkimustieto osoittaa muuta. – Ei todellakaan ole keksitty, hän sanoo.

Ifinnmark.no, 2. desember 2016. http://www.ifinnmark.no/debatt/urfolk/samisk/den-konstruerte-politiske-same/o/5-81-379174

Det handler ikke om gener og rasetenkning, men om å ta tilbake historien og språk. Det handler om bevisstgjøring og synliggjøring, og det gjelder mange i nord.

Nordnorskdebatt.no, 30. november 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/forskjellen-veldig-stor

Hvem er soldatene i denne trojanske hesten? Jo, det er blant de konstruerte samene som er  innmeldt i Sametingets valgmanntall man finner dem. Hvem skulle det ellers være?

Ifinnmark.no, 30. november 2016: http://www.ifinnmark.no/debatt/sametinget/arbeiderpartiet/demokrati-i-s-pmi/o/5-81-383029#am-commentArea

At også Sametinget har sine utvidelser av hvem som stemmer og stiller til valg viser at det samiske samfunnet også er et samfunn som utvikles og endres. Mangfoldet av partier sikrer mangfold i demokratiet og debatten.

 

Ifinnmark, 29.november 2016. http://www.ifinnmark.no/debatt/politikk/sametinget/ikke-norsk-nok-ikke-samisk-nok-aldri-god-nok/o/5-81-382837

Den norske staten sa vi ikke var gode nok nordmenn og gjorde det de kunne for å frarøve oss vår identitet. Nå sier enkelte av våre samiske brødre og søstre at vi ikke er gode nok samer, og forsøker å ta fra oss vår identitet. Jeg sier: “Fuck you!” til begge. På et språk alle kan

Nordnorskdebatt.no, 28. http://nordnorskdebatt.no/article/sametinget-en-trojansk-hest

De vide manntallsreglene åpner opp for mange interesser som ikke nødvendigvis er i samsvar med Sametingets formål, og samisk språk ser etter hvert ut til å bli en salderingspost ved Sametingsvalgene

Nordnorskdebatt.no, 28. november 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/ap-alle-samer

Kjære John Henrik, det er ikke Ap som har forlatt sine verdier. Du forlot dem selv. Du vendte ryggen til dem da du gjorde en annen mindre samisk enn deg selv. Da forlot du grunnprinsippet til Arbeiderpartiet om at alle skal med.

Nordnorskdebatt.no, 28. november 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/hvor-ble-verdiene (See also Ifinnmark.no 29. november 2016. http://www.ifinnmark.no/debatt/sametinget/valg/hvor-ble-det-av-verdiene/o/5-81-382669)

Etter min mening er ikke Frp den største trusselen mot legitimiteten til Sametinget. Det er en større trussel hvis presidentkandidatens oppfordring følges; «at alle som har muligheten til å skrive seg inn i samemanntallet, benytter muligheten til å gjøre det».

Nordnorskdebatt, 25. november 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/nar-hjertespraket-blir

Jeg mener også at den delen av den samiske befolkningen som er frarøvet språket gjennom fornorskningen ikke kan utelukkes fra politisk deltakelse. Det ville være en dobbel straff for oss som fortsatt bærer på arven etter fornorskingspolitikk

 

Sverigesradio.se, 15. november, 2016: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6563378

Emilia Fjällborg fick sin ansökan om att komma med i Sametingets röstlängd avslagen. Det trots att hon själv ser sig som same och hennes farmor har samiska som modersmål.

 

Ifinnmark.no, 15. november 2016. http://www.ifinnmark.no/debatt/finnmark/urfolk/en-form-for-rasetenking/o/5-81-373468 (See also An.no, 15. november 2016. http://www.an.no/debatt/samisk/politikk/en-form-for-rasetenkning/o/5-4-426466)

Den tankegangen som går ut på at det er nok å være av samisk avstamning for å kunne oppfatte eller identifisere seg som same, må da være en form for rasetenking?

 

Nrk.no, 11. november, 2016: https://www.nrk.no/sapmi/samisk-identitet-er-mer-enn-rein-1.13223525

Sametingspresident-kandidat og stortingsrepresentant Helga Pedersen var også opptatt av at språkkriterier ikke må hindre noen i “å bli” same, eller at det skal være et kriterium for å bli for eksempel sametingspresident.

An.no, 10. november 2016. http://www.an.no/politikk/bodo/fremskrittspartiet/er-jeg-same/o/5-4-423292 (See also Ifinnmark.no, 12. november 2016. http://www.ifinnmark.no/debatt/sametinget/politikk/er-jeg-same/o/5-81-372955).

Ingen skal trenge å lure på om man er god nok. Vårt samiske mangfold er vår styrke!

Nordnorskdebatt.no, 27. oktober 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/pa-jakt-etter-samiske-grunnsynet For transparency: Article author is part of SÁMPOLRÁJ project Group.

Det kan ikke være så vanskelig å akseptere at innad i samefolket, som hos alle andre folkeslag i verden, finnes det mennesker med totalt forskjellige grunnsyn

 

Sverigesradio.se, 19. oktober 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6543807

Vad har du egentligen för kunskap och förståelse för det samiska om du bara en svag anknytning till den samiska världen genom farmor eller morfar?

vs

Dels behövs det uppenbarligen en historieutbildning även för historiedoktorer, för det är ju en enorm historielöshet som han uppvisar och det är ju också närmast fascistiskt att när ett parti som man inte gillar vinner valet så är den rätta lösningen att utesluta det partiet och se till att de människor man tror röstar på det partiet inte får rösta

 

Sverigesradio.se, 12. oktober. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6537361

Jag hoppas att vi får gemensamma kriterier. Det är orimligt att vi ska ha olika regler efter var man bor i Sápmi

 

Nordnorskdebatt.no¸ 30. september 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/ahhku-anna

Så derfor er ikke å kunne flytende samisk det viktigste kriteriet for å bli sametingspresident. Det holder at du enda kjemper – sammen med oss andre.

 

Nordnorskdebatt.no, 27. august 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/blablabla-om-samer-dna

I dag er samedebatten beriket med et kobbel av kritikere som sparker nedover. Det har ikke beveget deres sak en millimeter. Vi er de vi er. En minoritet som reiser seg. Vi trenger ikke DNA å støtte oss til.

Lapinkansa.fi, 14. september 2016: http://www.lapinkansa.fi/sagat/jurista-fuolas-valgalogahallamis-ruotas-leat-laddeluvvan-sapmelaccat-valdan-valddi/

Juos dát ođđa politihkalaš fámut mat leat jođus Ruoŧa bealde nagodit ovddidit, ahte galgá ovttain buolvvain vel viiddidit giellakritera, de jienastuslogus šaddá unnimusta beali stuorit ja mat dat leat mat dasto bohtet sisa: láddeluvvan sápmelaččat.

 

Nordnorskdebatt.no, 26. august 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/ja-samene-et-urfolk

…når Handegård spør om “når og hvordan samene kom til Finnmark”, tar han utgangspunkt i en vanlig misoppfatning om forståelsen av urfolksbegrepet, som vi her ønsker å kommentere.

 

Nordnorskdebatt.no, 22. august 2016. http://nordnorskdebatt.no/article/var-samene-et-urfolk

Den mannlige samiske befolkningen i Finnmark består altså av en halvpart med europeiske aner som er kommet via Norge og Sverige, og en halvpart som kom mye seinere fra Russland og Finland. Det er integreringen av denne siste innvandringsbølgen til Finnmark (N1c1) som har gjort også en del, men ikke alle, av de opprinnelige grupper av mannlige ”nordmenn” i Finnmark (særlig I1 og R1a) til ”samer”.

Nordnorskdebatt.no, 22. august, 2016: http://nordnorskdebatt.no/article/koftetradisjoner-synsing

Sett fra en utenforståendes synspunkt kan koftenormene virke merkelige, og kanskje litt strenge. Utgangspunktet for å kunne bruke kofta er nemlig samisk avstamming, og det er kun samer som kan bruke kofta. Unntaket er om du gifter deg med en same, eller du er en offentlige person, som ordfører, kongelig…

   

Sverigesradio.se, 29. april 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6422068

Sametinget i Finland föreslår att sametingen tar fram en gemensam samedefinition som ska ingå en nordisk samekonvention. Inbjudan till diskussioner har skickats till både Sametinget i Sverige och Norge.

 

Sverigesradio.se, 13. januar 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6344119

Vi tar frågan till internationell domstol, säger sametingspresidenten Tiina Sanila Aikio

Sverigesradio.se, 9. oktober 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6274334

Aile Javo säger att varken Sverige eller Finland har erfarenheter av att släppa in svenskar eller norrmän i i sametingets röstlängd – det är därför mycket beklagligt att en finsk domstol gör en annan bedömning än sametinget över vem som är same, säger Javo.